Therese Boströms reflexioner

Läs artikel på Kristanstadsbladets site här.

Gör om a-kassesystemet

Att kunna försäkra sig mot oväntade händelser i livet är en viktig grundsten för att kunna känna trygghet. Vi skaffar oss hemförsäkring för att garantera att vi inte blir utan tak över huvudet, och på en rad områden planerar vi för hur vi ska kunna hantera oväntade händelser. I vissa fall försäkrar vi oss, i andra fall lägger vi undan besparingar. Detta är en viktig del i människans liv att kunna påverka sin framtid och kunna möta morgondagen med trygghet.

Arbetslöshetsförsäkring via a-kassor är därför också en viktig del i människans liv för att hantera arbetslöshet. Men, det finns ingen mall som passar alla.

Människor har olika preferenser när de bedömer sin framtid och sina risker. En del kommer att bedöma att deras risk att bli arbetslös är större än andra. En del kommer att bedöma att de har större behov av hög ersättning än andra. En del kommer att bedöma att deras chans att få ett nytt jobb snabbt är större än andra. Alla människors olika bedömningar kommer att avgöra hur mycket var och en är beredd att betala för den ersättningsnivå de vill ha.

Detta är grunden till varför alliansens förändringar i arbetslöshetsförsäkringen upprör så många människor. För statens arbetslöshetsförsäkring är ingen vidare bra försäkring. Största anledningen till det är att oavsett hur mycket du betalar in år ut och år in via egenavgiften och skatt till a-kassan, vet du aldrig riktigt vad du kommer att få ut av försäkringen.

Villkoren är lika föränderliga som vilka partier som sitter vi makten. Det är inte trygghet att vara utelämnad till politiker att besluta hur vi ska hantera oväntade händelser. Frågan vi borde ställa oss är varför vi för flera decennier är beredda att ge upp vår frihet att själva kunna påverka vår framtid och trygghet till politiker?

Är det inte dags att vi säger nej till politikers mallar som inte passar alla och deras makt över våra liv och trygghet?

Villkoren och betalning av a-kassan måste skiljas från staten. Det innebär konkret att betalning till a-kassan inte ska ske via skatt. I dag betalas 70 procent av a-kassan via skatt. När a-kassan inte längre betalas via skatt, har riksdagspolitiker inte längre makten att vid höst- och vårbudgeten besluta hur stora ersättningsnivåerna ska vara. Skatten ska sänkas, så att vi får mer kvar av lönen på kontot.
Då får vi också möjlighet att själva välja om vi vill garantera vår trygghet via a-kassa, annat typ av arbetslöshetsförsäkring eller om vi helt enkelt bara väljer att spara på banken. Följden blir också att vi själva kan välja hur hög ersättningsnivå vi vill ha ut av vår försäkring vid arbetslöshet, beroende på hur mycket vi är beredda att betala för det.

Therese Boström
distriktsstyrelseledamot MUF Skåne

“För mig är det obegripligt hur någon som kallar sig liberal (Therese Boström gör det på sin blogg) frustande börjar slå bak ut när det kommer till att värna om den kulturella mångfalden.
För hela meningen med det kulturmanifest som jag är författare till är just att bredda, vidga och slå vakt om hela det kulturella smörgåsbordet. Att protestera mot manifestet är lite grann som att frivilligt slå ett slag för att begränsa det kulturella utbudet. Det är för mig helt obegripligt. Jag avskyr kulturell begränsning, revirmarkering.”

Läs resten av Marcus Birros svar i Kvällsposten.

Kulturmanifestet, har du hört talas om det? Manifestet som Marcus Birro har skrivit ihop som handlar om hur kulturen håller på att förslavas under marknadens (läs: människors) flottiga fingrar. Det är så han uttrycker det i alla fall, för Birro menar att är fel att kultur ska tvingas bära sina egna kostnader. Det han menar med andra ord är att det är en självklart att om ingen har ett intresse och vill betala för viss kultur, så ska det tvingas fram pengar via skatten i stället.
Birro motsäger sig själv i manifestet. Han menar att kultur som inte lyckas finansiera sig själv har andra värden som inte går att sätta ett pris på. Kultur har andra värden - framför allt för skaparen och utövaren - än att bara tjäna pengar. Det kan jag hålla med om. Men, om främsta värdet hos skaparen är att tjäna pengar - och inte att sprida andra värden - på sin kultur och det sen inte blir så. Då talar vi om en misslyckad produkt. Då är det väl inte rimligt att skattbetalarna får plocka upp notan?

Läs resten hos Kvällsposten.

Dags betala vad kultur kostar

I Helsingborgs kommun har vi ett starkt kulturliv med många institutioner som Stadsteatern, Kulturmagasinet och Dunkers kulturhus.Många av dessa byggnader som hyser ett rikt kulturliv finansieras privat av Henry och Gerda Dunkers donationsfond. Fonden är uppbyggd på ett sådant sätt att den endast står för kostnader av byggnation, men inte driftskostnader som i dagsläget till största del finansieras av skattemedel.
Helsingborgs kommun satsar i dagsläget åtta procent av den kommunala budgeten på kultur, det är en avsevärd högre procentsats än vad de flesta kommuner spenderar på kultur som i genomsnitt ligger på 2,5 procent av kommunens budget.
Det kan tyckas att åtta procent av budgeten inte är mycket pengar, men då bör vi ha i åtanke att 90 procent av den kommunala budgeten går till kärnverksamheten med tjänster som kommunen enligt lag måste förse medborgarna med. Rent konkret innebär det att varje medborgare betalar 1 132 kronor till kulturverksamhet i skattepengar i år – och det har varit en stadig ökning de senaste åren. Nästa år förväntas varje medborgare att betala 1 141 kronor till kultur som drivs av kommunens regi.

Det finns nackdelar med att kommunen står för driften av kultur. Dels sitter politiker och bestämmer vad som är kultur och vad som är värt att satsa pengar på. Ibland kanske besluten blir tagna utan att ta hänsyn till att det är skattepengar som finansierar verksamheten och att besluten kanske inte alltid ligger i medborgarnas intresse. Varje skattekrona som finansierar kultur har en baksida. Det är en krona som medborgaren inte kan själv välja vilken kultur som denne vill uppleva och spendera sina pengar på. De 1 132 kronorna som i dag går till kommunens kulturverksamhet motsvarar i privata kultursektorn till exempel elva biobesök, sex inbundna böcker, minst två rockkonserter och tolv hyrfilmer.

För att få ner de ökande kostnaderna inom kulturen för Helsingborgs medborgare gäller det arbeta med den komponent som är grunden för stadens rika kulturliv – nämligen att staden satsar hårdare på att få in fler sponsorer och privata aktörer till den offentliga kulturen. Det är också viktigt att vi ökar graden av självfinansiering – den som tar del av kulturen ska självklart betala för den själv. Ingen förväntar sig ju att kommunen ska betala vår konsumtion av cdskivor, konserter eller dvd-filmer. Samma självklarhet borde råda inom fler kulturinsatser.

Therese Boström (m)
kommunfullmäktigekandidat, Helsingborg

Kortare köer med vårdgaranti värd namnet

DEBATT. Det är omänskligt att vi medborgare som söker hjälp ska behöva lida ännu mer på grund av vårdköer, skriver Therese Boström och My Nannesson.

Varje år lider många av oss i köer i väntan på vård. Oro för att inte bli behandlad, rädsla för att komma efter på jobbet på grund av sjukskrivning och känsla av maktlöshet att inte kunna påverka situation är inte helt ovanliga känslor.

Opus opinion genomförde en opinionsundersökning för ett tag sedan som visade att hela 59 procent av medborgare i sydöstra Sverige – med all rätt – är missnöjda med vårdköerna. Väntetider i vården visar att om du behöver söka hjälp för mag-tarmsjukdomar, så kan du förvänta dig en väntetid på 9–13 veckor i Skåne bara för att få träffa en läkare. Vid Universitetssjukhuset i Lund har 100 patienter i dagsläget väntat i över 90 dagar på att få behandling mot godartad prostataförstoring.

Moderaterna vill råda bot på kötider och införa en vårdgaranti värd namnet. Vi tänker satsa 250 miljoner kronor mer än vänsterkartellen på nationell vårdgaranti det kommande året för att arbeta bort köerna. Dessutom föreslår moderaterna att den nationella vårdgarantin ska få skrivas in i lagen så att patienter ska kompenseras ekonomiskt om en operation eller behandling ställs in av andra anledningar än de egna medicinska. Vi moderater tycker att det är omänskligt att vi medborgare som söker hjälp ska behöva lida ännu mer på grund av vårdköer.
Därför kommer vi att ta till åtgärder redan från dag ett om vi får ditt förtroende att reda upp vårdköerna.

Therese Boström (m)
kommunfullmäktigekandidat
Helsingborg

My Nanneson (m)
regionfullmäktigekandidat
Lerberget

Vill tipsa om en bra och välskriven debattartikel i DN angående regeringens proposition att reglera kampsport på osakliga grunder.
Debattartikel är påskriven av bland annat Britt Solberg som ledde utredningen “kampidrott i fokus”, riksdagsledamöter från olika partier samt företrädare för kampsportsförbund.

Kampsportsmatcher sker fivilligt. Därmed måste det vara orimligt att en handling som sker frivilligt kriminaliseras, menar Therese Boström, MUF. Hon poängterar att människor ska bestämma över sina egna kroppar.

Orimligt. Regeringens främsta argument för omfattande reglering av kampsport är vart gränsen går mellan individens ansvar för sina egna handlingar och samhällets ansvar för att skydda denne från att utsätta sig för orimliga risker för allvarliga skador. Därför föreslår regeringen att tillstånd ska sökas vid tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatch i kampsport som tillåter deltagarna att med slag, sparkar eller annat våld träffa motståndarens huvud.
I kampsporter som karate, thaiboxning och K1 som bara tillåter stående kamp - sparkar och slag - ska dessutom deltagarna tvingas att ha på huvudskydd. När det kommer till aktiviteter där individen kan utsättas för fara måste det vara denne som i slutändan bestämmer huruvida den vill delta eller inte. I kampsport finns inga offer, båda utövarna deltar frivilligt i matcher väl medvetna och vilka regler som följer matchen och vilka konsekvenser som kan inträffa.

Ett offer är någon som blir utsatt för våld och tvång, som när någon blir misshandlad på stan mot sin vilja på. Lagar är till för att skydda den enskilda människan från andras våld och tvång. Kampsportsmatchers sker frivilligt. Därmed måste det också vara orimligt att en handling som sker på frivillighet kriminaliseras.
Regeringens ursäkt för att börja skydda individen från sig själv, är antagandet om att kampsporter är ovanligt farliga. Införande av huvudskyddstvång grundas på föreställningen att våld som träffar huvudet kan leda till akuta och långsiktiga hjärnskador.
Den forskning som regeringen använder för att stödja sin tes är gjord i USA och baserats på misshandelsfall och undersökningar av professionella boxare. Andelen slag mot huvudet är 40 procent lägre i stående kampsporter som thaiboxning och K1 där även sparkar är tillåtna jämfört mot professionell boxning, och det finns inte heller några konstaterade fall av hjärnskador hos dessa utövare. Huvudskydd främsta syfte är inte att skydda mot hjärnskador, utan mot ögonbrynsskador. I vissa fall kan det i själva verket öka risken för skador eftersom nacken blir mer utsatt.

Statistik från Folksam – som försäkrar de flesta idrotterna i Sverige - visar att bara 0,9 procent av idrottsförsäkringsfall rör kampsport trots att kampsportsutövare står för 2,5 procent av de idrottsförsäkrade. Regeringen baserar alltså ett förbud och reglering på ett argument som är felaktigt och saknar vetenskapligt underlag.
Regeringens förslag till omfattade reglering av kampsport baseras på ett påstående om skador som saknar vetenskaplig grund och på detta felaktiga påstående görs slutsatsen att samhället måste skydda individer som går kampsportsmatcher från sig själva.
Moderata Ungdomsförbundet i Helsingborg tar ställning för att människor ska få bestämma över sina egna kroppar. Därför tycket vi att det är viktigt att försvara de enskilda frågor där individens frihet till sin egen kropp kränks som omfattade reglering av kampsport.

Therese Boström
Vice ordförande
Helsingborgs MUF

Reglering på felaktiga grunder

Regeringens främsta argument för omfattande reglering av kampsport är var gränsen går mellan individens ansvar för sina egna handlingar och samhällets ansvar för att skydda denne från att utsätta sig för orimliga risker för allvarliga skador. Därför föreslår regeringen att tillstånd ska sökas vid tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatch i kampsport som tillåter deltagarna att med slag, sparkar eller annat våld träffa motståndarens huvud. I kampsporter som karate, thaiboxning och K1 som bara tillåter stående kamp – sparkar och slag – ska dessutom deltagarna tvingas att ha på huvudskydd.
När det kommer till aktiviteter där individen kan utsättas för fara måste det vara denne som i slutändan bestämmer huruvida den vill delta eller inte. I kampsport finns inga offer, båda utövarna deltar frivilligt i matcher väl medvetna och vilka regler som följer matchen och vilka konsekvenser som kan inträffa. Ett offer är någon som blir utsatt för våld och tvång, som när någon blir misshandlad på stan mot sin vilja på. Lagar är till för att skydda den enskilda människan från andras våld och tvång. Kampsportsmatchers sker frivilligt. Därmed måste det också vara orimligt att en handling som sker på frivillighet kriminaliseras.

Regeringens ursäkt för att börja skydda individen från sig själv, är antagandet om att kampsporter är ovanligt farliga. Införande av huvudskyddstvång grundas på föreställningen att våld som träffar huvudet kan leda till akuta och långsiktiga hjärnskador.
Den forskning som regeringen använder för att stödja sin tes är gjord i USA och baseras på misshandelsfall och undersökningar av professionella boxare. Andelen slag mot huvudet är 40 procent lägre i stående kampsporter som thaiboxning och K1 där även sparkar är tillåtna jämfört mot professionell boxning, och det finns inte heller några konstaterade fall av hjärnskador hos dessa utövare. Huvudskyddets främsta syfte är inte att skydda mot hjärnskador, utan mot ögonbrynsskador. I vissa fall kan det i själva verket öka risken för skador eftersom nacken blir mer utsatt. Statistik från Folksam – som försäkrar de flesta idrotterna i Sverige – visar att bara 0,9 procent av idrottsförsäkringsfall rör kampsport trots att kampsportsutövare står för 2,5 procent av de idrottsförsäkrade.

Regeringen baserar alltså ett förbud och reglering på ett argument som är felaktigt och saknar vetenskapligt underlag. Regeringens förslag till omfattade reglering av kampsport baseras på ett påstående om skador som saknar vetenskaplig grund och på detta felaktiga påstående görs slutsatsen att samhället måste skydda individer som går kampsportsmatcher från sig själva. Moderata ungdomsförbundet i Helsingborg tar ställning för att människor ska få bestämma över sina egna kroppar.

Därför tycket vi att det är viktigt att försvara de enskilda frågor där individens frihet till sin egen kropp kränks som omfattade reglering av kampsport.

Therese Boström
vice ordförande Helsingborgs MUF

Ge ungdomar rättvis chans på arbetsmarknaden
DEBATT. Slopa turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd,
skriver Therese Boström och Marko Huttunen.

Centern presenterade i slutet av januari ett förslag på ungdomsavtal som innebär att ungdomar upp till 26 år kan vid nyanställningar under de två första åren sägas upp när som helst med omedelbar verkan. En opinionsmättning av Temo visade att stödet är stort i åldersgruppen 16–29 år där hela 64 procent tyckte att det var ett bra förslag.
Centerns förslag går helt i linje med den syn som ungmoderaterna i Skåne har på arbetsmarkanden. Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS § 22) måste slopas eftersom reglerna gör arbetsmarknaden orättvis.
Turordningsreglerna med devisen ”sist in – först ut” är en av orsakerna till ungdomsarbetslösheten eftersom ungdomar ofta är de som kommer sist in och åker först ut vid nedskärningar. Medbestämmandelagen (MBL § 27) gör det dessutom omöjligt för ungdomar att lönekonkurrera i kompensation för mindre arbetslivserfarenhet.

År 2005 var ungdomsarbetslösheten i Skåne 9,2 procent. Procentsatsen gäller för öppet arbetslösa och arbetssökande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Varför det finns ett starkt stöd för centerns förslag – då många ungdomar är arbetslösa och fast i arbetsmarknadspolitiska åtgärder med en ersättning på 28 kronor i timmen – kan bero på att ungdomar upplever att de inte har en rättvis chans på arbetsmarknaden.
På sikt måste LAS § 22 slopas om vi ska ha en fungerade rättvist arbetsmarknad. Åldern och anställningstid bör inte vara det enda avgörande om du behåller jobbet vid nedskärningar, utan kompetens och arbetsförmåga. MBL § 27 måste också reformeras och öppna upp för lönekonkurrens. Ungdomar måste få en rättvis chans på arbetsmarknaden. Risken är annars att vi kommer att få en förlorad generation som stängs ute från arbetsmarknaden och fastnar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder istället för riktiga jobb.

Therese Boström
Helsingborgs MUF

Marko Huttunen (m)
riksdagskandidat Landskrona