Therese Boströms reflexioner

Kampsportsförkämparna har allt aggressivare protesterat mot proffsboxningsförbudet. Debatten har varit hätsk och full med fördomar. Förespråkare för en legalisering har fått ett litet övertag och opinionen på sin sida. Fastän idrottsministern kan ha känt sig inträngd i ett hörn, så har han lyckats jobba sig tillbaka in i fajten.Bosse Ringholm har valt en ny taktik där han smyger sig upp på motståndaren från vänster. Den nya strategin har konkret resulterat i ett nytt slagfält där idrottsministern vill förbjuda alla slag och sparkar mot huvud, även med skydd.

Bosse Ringholms nya maktdemonstration är ett orättvist slag under bältet på kampsportsutövare, för vad idrottsminister säger med det nya förslaget är att dessa människor inte är förmögna att bestämma över sina eget liv och kroppar. Vilka motiv idrottsministern än har till fler förbud, så visar dem på en mentalitet där han tror sig som statsråd veta bättre än den enskilda människan som går till sin kampsportsträning flera gånger i veckan. Förslaget omyndigförklarar kampsportutövare.Kanske tror han att de fått för många slag i huvudet för att kunna fatta egna beslut?

Hur som helst bör det vara upp till varje enskild kampsportsutövare att bestämma om denne frivilligt vill ställa upp i en fajt - med eller utan skydd och med eller utan slag mot huvudet. Tävlingens regler kan sportens egna förbund och deltagare komma överens om. Det viktigaste i sammanhanget är följaktligen att varje människa måste få bestämma vad denne vill göra sitt liv och sin kropp i sin strävan efter sin lycka.På samma sätt som andra idrotter så fyller även kampsport en viktig del i många människors liv. Den fyller såväl en social, själslig och fysisk funktion. Kampsportsutövare är med andra ord vanliga människor som träffas för att träna och strävar efter att bli bättre, att klara nästa bälte eller att placera sig bra i en tävling. De flesta kampsportsutövare är alltså inte ute efter att slå ner oskyldiga människor om nattetid eller att invalidisera sina frivilliga motståndare.

Att livet leder till döden är den bistra sanning som alla tvingas leva med. Risken att bli skadad är lika stor i andra sporter - om inte större - som i kampsporter. I slutändan handlar det således om att Bosse Ringholm godtyckligt vill kunna bestämma vilka sporter och på vilket sätt som ska få utövas. När idrottsministern inte vill tillåta människor leva livet fullt ut och sträva efter sin lycka är det en knockout på både kampsporten som sådan och alla dess utövare.

Therese Boström
Krönikör, Helsingborg