Debattartikel i Kvällsposten 15/12 -2011

Debatt: Elbehandling har plats i psykvården

Elbehandling används framför allt vid djupa depressioner när patienten inte svarar på antidepressiv medicin eller där läget är så akut så att man inte har tid att vänta på resultat. Med andra ord där patienten har livsfarliga tankar - tankar på att skada sig själv eller självmordtankar.

Oftast ges tre behandlingar i veckan och en normal serie av elbehandlingar är mellan åtta till tolv stycken. Resultat märks oftast redan efter ett par behandlingar, något som antidepressiv medicin inte kan mäta sig med. Dessutom kan antidepressiv medicin vara rena lotteriet. Det kan vara svårt att avgöra vilken medicin som passar vilken patient.
Lundaforskaren Lena Brudin menar att antidepressiva SSRI inte ger tillräcklig hjälp till ens hälften av patienter som använder dem.

Läs resten här

Debattartikel i Kvällsposten 6/5-2011

Debatt: Använd sunda förnuftet vid frukostbordet


Var din frukost hälsosam i morse? Ja, om du åt någon över huvud taget. En del hoppar ju över frukosten också. Det kan kanske tänkas vara ett hälsosamt alternativ, då slipper du få i dig både socker och fett. Två näringsämnen som är aktuella ännu en gång.
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi har lagt fram en rapport där man visar att övervikt kostar samhället mer pengar. Författarna Dan Andersson och Anna Fransson lämnar lite förslag i slutet av rapporten hur samhället skulle kunna tänkas komma till rätta med dessa problem.


Läs resten här.

Vad händer?

För dig som har följt min blogg, eller hamna här genom länkningar kanske tycker att den verka vara inaktiv. Det har du helt rätt i. Däremot kan jag ge dig positiva besked. Jag skriver numera sporadiskt på en annan sida (www.sverigedemokrin.se). Sidan är tvärpolitisk och varje skribent skriver utifrån olika politiska åskådningar hur främlingsfientlighet kan bemötas.

Jag har även valt att fördjupa mitt engagemang och har varit med och startat nätverket Tolerans Hässleholm, som också är ett tvärpolitiskt och religiöst och politiskt obundet nätverk. Nätverket bygger sin verksamhet på att arbeta proaktivt och reaktivt mot främlingsfientliga budskap i Hässleholm.


Det är mindre än ett år kvar till valet 2010. Det är viktigt att vi som arbetar för en liberal humanistisk människorsyn ska genomsyra det svenska samhället, vågar arbeta på många olika fronter för att upprätthålla en sådan syn. Det är även viktigt att vi liberaler som förespråkar yttrandefrihet verkligen lyssna på vad främlingsfientliga och antidemokratiska partier, analyserar deras felslut för att kunna argumenterar den kärna som finns i deras åsikter.

Främlingsfientliga åsikter synliggörs tydligast i ljuset av öppen och fri debatt.


Debattartikel i Kvällsposten 12/6 - 2009

Slipa ner Sverigedemokraterna i debatten

Europaparlamentsvalet dominerades av de etablerade partierna som basunerade ut sina budskap om och om igen genom one-liners i debatter, insändare och på valaffischer. Du som läser någon nyhetstidning eller ser på nyheter kan inte ha missat detta. Men, det finns även ett annat parti som du inte möter lika ofta i medierna, och om du möter partiet i media så diskuterar detta parti i största sannolikhet inte sina sakfrågor först och främst. Nej, det här partiet uttalar sig oftast om att de inte får vara med i debatten. De har skapat en debatt kring att de inte får vara med i debatt. De heter Sverigedemokraterna. Deras one-liner har blivit: Vi får inte vara med i debatten.
De flesta företeelser bestäms av nätverk av associationer kopplade till dem. I mitt fall kopplas Sverigedemokraterna först och främst ihop med främlingsfientlighet och yttrandefrihet.

Läs resten här.

Helsingborgs Dagblad 22/10 -08

Först ut med ny lag - nu lämnar hon politiken

“Efter ett år med en ny lag lämnar nu Therese Boström (m) politiken i Helsingborg. Pendlandet tar för mycket tid.” Läs resten här.

Behovet av stipulativ definition

Onsdags (20/2) hade kulturnämnden möte och på föredragningslistan fanns bokslutet. Bokslutet visade på en hel del positiva trender. Nämnden har tre perspektivmål rörande ekonomi som är ekonomi i balans, självfinansieringsgrad, ökade sponsorintäkter. Samtliga mål var uppfyllda och ekonomi i balans där målvärdet i nettokostnad var 147 mnkr slutade på 142,4 mnkr och var med andra ord mycket bättre än målvärdet och fick bedömningen ”mål överträffat”. Självfinansieringsgraden och sponsorintäkter låg också över målvärdena och fick bedömningen ”mål uppfyllt”. Kulturnämnden i Helsingborg har med andra ord ett starkt ekonomisk år bakom sig.

Att självfinansieringsgraden och sponsorintäkterna ska öka är några av de programpunkter som regerande femklövern driver tillsammans i 114 punktersprogrammet och självklart kände jag mig lite stolt som moderat politiker att vi hade ökat på båda. Frågvis som jag är kunde jag inte låta bli fråga ekonomichefen om var de stora förändringarna låg i målen. Hade vi fått någon ny sponsor, var det biljettintäkter som hade höjt självfinansieringsgraden?
Döm till min förvåning när jag fick veta svaret. De stora förändringarna låg i att kulturnämnden har fått större bidrag från Region Skåne och staten!
Detta påverkade inte bara sponsorintäkterna, utan i sin tur också självfinansieringensgraden.

Med besvikelse kunde jag konstatera inför nämnden att uppenbarligen tolkas vad en sponsor är och vad självfinansiering består bottnar i vilka värderingar vi har.

Ska femklövern fortsätta driva målet att öka självfinansieringen i nämnden (självfinansiering som består av mindre subventionerade inträdesbiljetter ökad publik, försäljning av varor och tjänster samt samarbetsavtal med näringsliv) så måste vi anta en stipulativ definition vad som är självfinansiering och en sponsor. Våra mål är annars meningslösa - om det nu är så att mina kollegier delar den definition som jag har gjort av begreppen och vad vi arbetar för. Att kunna visa fina resultat är ingenting värt om de inte grundar sig på syftet och vad man vill mäta. Därför är det alltid viktigt att klara och tydliga mål med ett uttalat syfte - något som tyvärr saknas allt för ofta i kommunalpolitik.

Tyvärr så kvarstår frågan därför huruvida kulturnämnden i femklövers styre efter lite mer än ett år rent faktiskt har ökat den privata finansieringen i nämnden.

Därför har jag en uppmaning till femklövergruppen i kulturnämnden - Gör om, gör rätt!

Insändare i Xtra Helsingborg 25/10 2007

Alla måste kunna spara

Kulturnämnden måste också ta sitt ansvar. Kärnverksamhet är sådan verksamhet som kommunen måste ha enligt rådande lagstiftning. All annan verksamhet är frivillig. Kulturnämnden har två kärnverksamheter.Nämnden måste enligt lag ha minst ett folkbibliotek med avgiftsfri utlåning under en viss tid. Kulturnämnden har dessutom särskilt åtagande enligt plan- och bygglagen inom kulturmiljöarbete.

All verksamhet som är frivillig ska därför alltid ifrågasättas. Risken är annars att verksamheter växer sig fast och får ungefär lika mycket pengar från nämnden år in och ut, samtidigt som utvecklingen går framåt och nya verksamheter tillkommer. Konsekvensen av att inte ständigt ifrågasätta frivillig verksamhet är att kulturnämndens utgifter ständigt ökar, och självklart måste detta betalas på något sätt. Lösningen brukar bli att be om mer pengar från kommunen, som i slutändan är skattebetalarnas pengar.

Helsingborgs medborgare måste ställa sig frågan hur mycket de är beredda att betala för kommunal kultur. Enligt Rådet för kommunala analyser så satsade Helsingborg stad 2005 hela 2 026 kronor per invånare på kultur. Här räknas förutom Kulturnämndens verksamhet, även Stadsteater och Konserthuset in. Det behövs inte räknare för att inse att totalsumman är stor.

Politikers viktigaste uppgift i en nämnd är att ha en budget i balans, samt att fördela skattebetalarnas pengar till olika verksamheter. I det ansvaret ingår även att våga säga nej till verksamheter där kostnaderna ökar alltmer. Det finns alltid en risk att värnandet för den egna nämnden och dess verksamheter kommer i första hand, framför de övergripande målen. För visst är det alltid lättare att säga ja till någons önskningar med kortsiktliga effekter, än att säga nej som på långsikt har betydligt bättre effekter?

Helsingborgs regerande femklöver har som övergripande mål att på sikt kunna sänka skatten. Om detta ska bli möjligt, måste varje nämnd på ett ansvarsfullt sätt se över sina kostnader. Detta gäller även kulturnämnden.

Therese Boström (m)
kulturnämnden

Insändare i Helsingborgs Dagblad 24/10 2007

Kulturens kostnader ses över

Kärnverksamhet är sådan verksamhet som kommunen måste ha enligt rådande lagstiftning. Kulturnämnden har två kärnverksamheter. Nämnden måste enligt lag ha minst ett folkbibliotek med avgiftsfri utlåning under en viss tid. Kulturnämnden har dessutom särskilt åtagande enligt plan- och bygglagen inom kulturmiljöarbete.
All verksamhet som är frivillig ska därför alltid ifrågasättas. Risken är annars att verksamheter växer sig fast och får ungefär lika mycket pengar från nämnden år in och ut, samtidigt som utvecklingen går framåt och nya verksamheter tillkommer.

Helsingborgs medborgare måste ställa sig frågan hur mycket de är beredda att betala för kommunal kultur. Enligt rådet för kommunala analyser, satsade Helsingborg stad 2005 hela 2 026 kronor per invånare på kultur. Här räknas förutom kulturnämndens verksamhet, även Stadsteatern och Konserthuset in.
Politikers viktigaste uppgift i en nämnd är att ha en budget i balans, samt att fördela skattebetalarnas pengar i de till olika verksamheter. I det ansvaret ingår även att våga säga nej till verksamheter där kostnaderna ökar alltmer.
Femklövern har som övergripande mål att på sikt kunna sänka skatten. Om detta ska bli möjligt, måste varje nämnd på ett ansvarsfullt sätt se över sina kostnader.

Therese Boström (m)
kulturnämnden Helsingborg

Alltid lättare att säga ja än nej

I onsdags var jag på budgetseminarium med kulturnämnden. Sofiero som sedan tidigare har funnits i kommunens ägo kommer att överföras till kulturnämnden, med detta kommer en påse pengar. Detta är i och för sig inget konstigt, flyttas verksamheten till en annan nämnd - bör pengarna som finansierar den följa med.

Däremot kommer det att finnas två helt nya poster i nämnden framöver. Ett mediacenter ska etableras i Helsingborg. En hel del pengar kommer från Region Skåne, men staden ska även tillföra en del.
Musikskolan har ändrats till en kulturskola och kommer att kosta ytterligare en miljon per år, även här har kommunfullmäktige anslagit extra pengar till nämnden.

I kommunalpolitikens pragmatiska värld, är det svårt att åstadkomma betydande förändringar. Jag har som uttalat mål att sänka nämndens utgifter. I den mån jag kan påverka så är det mer realistiskt att arbeta för att när kulturnämnden får nya verksamheter, så ska en annan strykas. Om utgifterna fortsätter att öka i denna takt så kommer nämndens utgifter ha ökat betydligt mer under borgerligt styre än vad den gjorde under socialdemokraternan föregående fyra år.

Det är väl här det typiska politikerproblemet kommer in. Det är alltid lättare att säga ja till olika verksamheter, än att säga nej. För vem vill vara den politikern som la ner en verksamhet eller kapade anslaget rejält?
Jag vill vara den politikern. Ett av mina övergripande mål med att vara politiskt aktiv är att sänka skatterna. För att kunna sänka skatterna så måste man kapa utgifter. Mer pengar efter skatt på kontot ökar människors handlingsutrymme i vardagen. Det är ett betydligt viktigare mål att sträva efter än att hålla sig god med alla i kulturnämndens verksamhet.

Moderaterna köper vänsterns kvoteringsagenda

På moderaternas partistämma ska ett förslag på hur de moderata valsedlarna diskuteras. Ett förslag från M-kvinnorna är att 40 % av namnen på listorna ska vara kvinnor. Ett vänsterförslag med andra ord. Ett förslag som partistyrelsen borde ha besvarat något i stil med: Moderaterna är ett individualistiskt parti. Vi tror på individen, framför kollektivet. Varje individ måste förtjäna sin egen framgång, och det finns inga genvägar genom kvotering för att uppnå att fler kvinnor finns på listan. Frågan är om detta överhuvudtaget borde vara ett mål i sig? Moderaterna vill först och främst ha kompetenta medarbetare, oavsett kön. Detta skulle kunna innebära att listorna bestod till 80 % av kvinnor, och detta skulle vara helt rätt och dessa 80 % bestod av kompetenta moderata företrädare som kan kommunicera, driva och utveckla moderat politik. Och, de som ropar efter kvotering nu, skulle de ropa efter kvotering för män om detta inträffade?
Partistyrelsen yrkar avslag till motionen i sin helhet.

Tyvärr är detta inte vad partistyrelsen har besvarat motionen med, nej de tycker att det är bra initiativ av M-kvinnorna även om det anser att det finns mer att diskutera om uppdelningen på listorna.

Om jag minns rätt så använde Helsingborgs moderaterna 4 K för sina listor inför valet 2006. Kompetens, kollegial och kommunikativ förmåga var viktiga egenskaper som de värdesatte oss sina företrädare. Det fjärde K:et var KÖN!
Jag köper de tre första rakt av. Det är typen av egenskaper som jag vill bedömd för. Egenskaper som jag kan påverka själv om jag har genom att skaffa dem, och därmed förtjäna att vara en attraktiv moderat företrädare. Däremot, ett kön, är ju bara något man föds med. Det säger ingenting om hur du är som människa och hur villig du är att arbeta för att vara en bra politiker.

Det finns bara förlorare på att inför kvotering på listorna. Dels kan partiet tappa kompetens genom att låta män som är kompetenta stå åt sidan för att ge plats åt kvinnor som endast får en plats i kraft av sitt kön. Vi kvinnor är också förlorare, för vi vet inte hur vi fick en plats. Var det vårt kön, eller någon av de andra egenskaper som själv går att påverka?

Moderaterna köper vänsterns agenda rakt av. Sätter kön framför kompetens. Det är ett bra sätt att nervärdera de kvinnor som genom sina egenskaper för förtjänar sina platser och reducera dem till att enbart vara kvinnor.


html hit counter